....har i dag gått sedan jag förlorade en kär liten familjemedlem:
Papillonen Tim, som var ett riktigt impulsköp en majmorgon 1993.
När jag vaknade på morgonen hade jag ingen aning om att jag skulle vara hundägare på kvällen...
Han blev 15 år och det var en lycklig liten rackare :-)
Åh vilken fin teckning i ansiktet han hade eller kom det med åldern?
SvaraRaderaSv: Näe men nu har jag ju råd att söka för saker jag inte haft råd att söka för förut :)
Åhhhh, så söt! Jag fattar att du inte kunde motstå den underbara killen :D
SvaraRaderaÅh, vad söt!!!
SvaraRaderaOj då hade du nyss mist honnom då jag började blogga. Kram
SvaraRaderaVilken liten snygging!
SvaraRadera