...blev det lite av när jag kom till jobbet i dag.
Jag fick återgå till två av mina gamla maskiner som jag kört för länge, länge sedan.... Säkert ett par år sedan och när jag stod där och tittade på displayen på en av maskinerna och alla de siffror som blinkade, i mina ögon, okontrollerat så tittade jag på min arbetskamrat och frågade:
- Har jag kunnat det här???
Hon sa att jag hade det...
Att saker bara kan ta och försvinna ur minnet på det där sättet. När man inte behöver det mer så skuffar man undan det och i bland så bryr man sig inte ens om att arkivera uppgifterna ens...
Jag kände trygghet i att jag hade en gammal fusklapp i mitt skåp och gick för att hämta den.
Det visade sig att jag bara skrivit upp det allra svåraste på den.
Men i kväll så var allt svårt...
Det brukar vara så att det försvinner (kan ju inte ha allt kvar i huvuvdet heller, måste ju fylla på med nytt) men när man väl börjar använda det igen så kommer det snart tillbaka. Tror du fixade det galant!
SvaraRaderaMen det är bra att man inte kommer ihåg allt, för då slår det över i hjärnan för man blir ju FÖR intelligent...
SvaraRaderaDu fixade det väl på en gång. Som med cykling det finns i bakhuvudet. Kram
SvaraRaderaDet är fantastiskt hur hjärnan fungerar! Kom det tillbaka när du satte igång?
SvaraRaderaSv. Haha! Toppenbra ju! Så klart var det så. :-D
Skönt att du hade en fusklapp som hjälp då! =)
SvaraRaderaKram