Att filéa en kiwi...

...med hjälp av kniv och gaffel utan att den hamnar på grannens tallrik är en konst. 

Inte kunde jag äta med fingrarna, som man kanske annars brukar göra, när vi var på ett sådant fint kalas som en invigning :-)

I Fredags var det nämligen den stora dagen då vi officiellt fick titta närmare på vår lilla investering, vår andel, av ett vindkraftverk. Och med pompa och ståt klipptes det blågula bandet som var fäst vid trappan upp till verkets dörr. 

Det är mäktigt att stå precis under. Det känns faktiskt om att det lutar...

Vi kan spana på vår investering hemifrån. DVS om vi går en liten bit. Vilken panik vi kommer att få den dagen det är vinstilla...

Under kvällen så berättades det utförligt om vägen från ide till färdiga verk och det verkar som att allt gick smidigt. De som har klagat har haft sen reaktionstid och inte kommit förrän bottenplattan varit gjuten... 

Vad vi fick att äta? 

Exotisk planka. Jag tror att de hade bjudit in merparten veganer för det som blev kvar när det mesta gått åt var köttet...