Skit också...

...det blev inget bloggande i går eftermiddag efter att jag kommit hem. 

Jag satt här och läste om skit i stället... 

Vi bor ju på landet och i början på detta året nådde oss nyheten att kommunen ser över alla hushåll med enskilt avlopp.

Första veckan på semestern hade vi besiktning här och domen blev nedslående...

Vi måste renovera = frågan är om vi överhuvudtaget har haft hyfsad rening sen vi flytta hit. 

Så nu får vi läsa på om trekammarbrunnar, markbäddar, infiltrartion och luftning. 

Man får ju inte göra hur som helst, lägga det var som helst och pappersarbetet är tungt och billigt blir det inte.

Trädgården kommer att ta stryk då grävmaskinen kommer att gå fram och sen vet jag inte om det går, om man får, plantera något över markbädden.

Det är mycket att tänka på. Inte så jag hoppar högt direkt - men det är skitviktigt!

Det här är vår avloppsbrunn... (Gammal bild, men det begriper ni nog)

Medvind...

...kan vara bra att ha!

Det kan vara ganska så farligt att skicka iväg sambon på egen hand ibland. Han kommer hem med de allra konstigaste sakerna som han har köpt.

Som ett vindkraftverk till exempel...

Han var hemma hos en kompis tidigare i höstas då jag var på min yogakurs och när jag kom hem lös han av glädje och förklarade att våra diskussioner om att om möjligheten skulle komma att få köpa en andel i ett vindkraftverk så skulle vi ta den chansen.

Nu hade den kommit, och han hade tagit sig friheten...

Jag fick naturligtvis panik eftersom man har sett vad de andelarna kostar och som impulsköp var väl detta lite väl magstarkt...

Men lyckligtvis så har han lite distans och dessa andelar var inte riktigt så stora som de vi sett tidigare...

Så - vi har snart ett vindkraftverk.

SKITSNACK!!!

Det var var det handlade om!

Jag skriver om ett möte som jag och sambon hade tagit oss till i går kväll. Kommunen hade inbjudit invånare på landet med eget avlopp till en informationskväll i stadsteatern angående besiktning av samtliga anläggningar. Med andra ord, de vill underkänna alla avlopp som ej kan rena avloppsvattnet i från sitt hus tillräckligt. Det är väl förnuftigt om vi ska vara rädda om våran miljö, men måste de krångla till allting?

Vi har en trekammarbrunn och förmodligen en efterföljande stenkista (av dömma av de välmående maskrosorna på en väldigt bestämd yta så vet vi också var den ligger). Mer vet vi inte om vårat avlopp. Men nu ska vi tydligen ta hem en fackman som ska kolla över hur det ser ut och så ska vi förmodligen få gräva lite i vår trädgård och göra ett nytt avlopp. Till en liten nätt summa som jag inte har en aning om vad det kommer att kosta. Och naturligtvis blir det moderna finesser såsom luftningsrör och provtagningsrör (tror jag att det var. )

Suck.

I två timmar satt vi och lyssnade på fyra tappra själar som försökte ersätta den expert som skulle varit på plats under kvällen, men som tydligen satt fast uppe i Stockholm för att tågen inte gick. De förklarade pedagogiskt hur ett avlopp fungerar och hur man ska/bör göra ett bra avlopp, men vad jag faktiskt saknade, var lite information i stil med "Hej! Ni har valt att bo på landet. Då vet ni väl att man kan inte stoppa vad för medel som helst i ert avlopp?". För de talande gällde bara avloppen och att det var viktigt att det skulle vara rätt värden i mätbrunnen den dagen de kommer för att kolla... Inte de verkliga skälen till att det är så mycket kväve och fosfor i avloppen.

Här på bilden är faktiskt vår avloppsbrunn. Någon kul snubbe före oss tyckte att det skulle vara roligt att ha en pump fastsatt på locket.

Igår...

...när det stormade på som bäst och jag inte hade någonting annat för mig så tog jag hand om alla gamla värmeljus som vi har börjat bränna på.

Det sägs att man aldrig ska tända ett värmeljus två gånger. Vet inte exakt varför men min egen erfarenhet säger mig att det brinner inte riktigt upp ordentligt, utan slocknar i stället. Detta är om det brunnit mer än hälften.
Som smålänning tycker jag också att det är dumt att kasta så mycket stearin när de bara är lite grann brända.
Är man som jag, ljusälskare, så blir det ganska så många på ett litet tag:



Jag delar på dem och lägger stearinet i en speciell burk för att vid ett senare tillfälle smälta ner det och gjuta nya ljus.
MEN jag delar också på dem för att man ska kunna återvinna metallen rätt. Man måste separera aluminium koppen i från den metallknapp som håller veken. Man slänger all metall, oavsett sort, i samma behållare men det underlättar återvinningen när de är delade.




För slänga dem i de vanliga soporna vill jag inte!